Jag vet inte svaret på min egen fråga. Men det finns ett problem med språket kring psykopater. Vissa vill kalla det nåt helt annat. Istället för psykopati använder man eufemismer, dvs förskönande uttryck av ett anstötligt eller tabubelagt ord. Detta är ganska vanligt när man vill dölja saker som folk inte kommer att tycka om. Används gärna i debatter och TV-intervjuer där deltagarna vill vara politiskt korrekta och försköna sina tankar.

Ett enkelt exempel: I stället för att säga att någon har dött säger man att han har avlidit. Det låter mindre smärtsamt. Eller så har han gått bort. Eller så är han helt enkelt inte med oss längre.

En riktig klassiker är ju skurkärringen som via städerska blev lokalvårdare och sedermera hygientekniker. Tillräckligt otydligt? Vad sägs om rumskosmetolog. Eller termer som massavskedanden. Ursäkta, jag menar förstås nödvändiga ekonomiska åtstramningar.

En person med taskig ekonomi är inte längre pank, utan han tillhör de som för tillfället utmanas av en negativ cashflow. Det är bara trams alltihop. Problemet är inte hans position avseende cashflow – problemet är att han är pank redan den 20:e varje månad! Vad sägs om det?

Vad finns det mer? I den oroliga värld vi lever i nuförtiden finns många riktigt upprörande exempel. I USA kallar man krigsskadade och psykiskt helt nerbrutna soldater för veteraner. Om blinda människor säger man att de har en funktionsnedsättning på synen. Det finns inte längre några handikappade – de är handikapabla.

Vi kan också titta på ett av mina egna specialområden. Jag får fortfarande kritik för valet av titel på Omgiven av idioter. Ironin passerar över huvudet på somliga. Med idiot avsågs en gång i tiden någon med så låg intelligens att han knappt kom upp i IQ 25. Sinnesslö körde man med ett tag. Utvecklingsstörd blev det sedan, vilket väl inte var så trevligt. Numera pratar man om ointelligenta barn som att de har inlärningssvårigheter. (Skjut mig för att jag skrev ointelligenta barn, men att förneka att alla inte är genier vore att skicka upp skygglapparna otroligt högt.)

Vi återgår till det här med psykopati. Ursprunget till ordet är faktiskt från psyche ”själ” eller ”liv” och pathos ”lidande”. Faktum är att det gick snett redan från början, eftersom en psykopat inte lider ett ögonblick av sin störning. Handlar det om lidande så handlar det om hur andra drabbas. När diagnosen började komma på tal sa man ”galenskap utan delirium” vilket är rätt så träffande.

Första boken om psykopati kom 1941, The Mask of Sanity av Harvey Cleckley, även den titeln säger allt man behöver veta tycker jag. Alla internationella forskare, psykologer och vetenskapsmän kallar psykopaten för psykopat. Från Robert D Hare och fram till Kevin Dutton och alla där emellan.

Men sedan kommer vi till Sverige. Där har vi svårt med klartexten. Så vi kör med eufemismer rakt av. Under 60- och 70-talet tyckte man att ordet psykopat var stigmatiserande. Då infördes det särskilt olyckliga uttrycket ”särskilt vårdnadskrävande”. Det existerar förvisso inte någon fungerande vård mot psykopati. Psykopati är inte en sjukdom. Psykopaterna är inte sinnessjuka, inte galna. De vill inte bli botade. De gratulerar sig snarare till att slippa svagheter såsom empati, ånger och skuldkänslor. De senaste rönen visar att de inte ens upplever stress!

Sedan återvände ordet psykopat. Men det varade inte i så många år. Nu finns ett annat uttryck, och jag får ibland den kommentaren: du borde inte säga psykopat – du borde säga det här i stället. Och nu undrar du förstås vad det här är? Varsågod – här kommer det:

”Antisocial personlighetsstörning.”

Tillräckligt otydligt för vem som helst. Det är klart; en person som ljuger, bedrar, manipulerar, medvetet sårar och skadar och stjäl från de han antas älska samtidigt som han med hög sannolikhet är notoriskt otrogen, alltid skyller ifrån sig och luras mest för att det är kul – det är ju ganska antisocialt. Det är också korkat att gömma sig bakom en sån idiotisk eufemism.

Om du vänder på det: du ska ut i en okänd skog med din hund. Du får av någon veta att det i skogen rör sig tre karnivoriska ursprungsnomader i området. Trevligt, tänker du, men när de tre blodtörstiga vargarna ätit upp din hund kanske du önskar att du hade fått en tydligare varning.

Jag tänker fortsätta att kalla psykopat för psykopat. För det är vad det handlar om. Jag litar på att mina läsare kan hålla två tankar i skallen samtidigt och inse att alla de möter givetvis inte är psykopater. Ett sunt och nyktert förhållningssätt till nya bekantskaper skadar ingen. Så länge du inte kastar psykopat i ansiktet på vem som helst du bara har lite svårt för, men det skulle ju inte du göra. Eller hur?

//Thomas E