Du var tvungen att göra det där även om du visste att det var fel. Du hade inget val. Förutom … att det där inte är sant och det vet du också. Andra hade agerat annorlunda i samma situation. Kanske vill du inte se det så. Men det ändrar inte hur världen fungerar. Kvaliteten på ditt liv kommer att avgöras av de val du gör. Punkt.

Ett enkelt exempel: om du äter en hamburgare istället för en sallad är det ditt eget ansvar att du går upp i vikt. Om du stannar uppe för länge och ser ett extra avsnitt på Netflix, så är det ditt eget ansvar att du är halvdöd under det viktiga mötet i morgon. Om du istället för att förbereda din presentation surfar på nätet så blir du själv lidande när chefen blir förbannad. Om du sitter med mobilen i handen när din tonårsdotter vill prata med dig, så är det ditt ansvar om hon undviker att ta upp sina problem nästa gång hon behöver dig. Om du alltför ofta inte ringer tillbaka till din gamla pappa när han söker dig, är det ditt ansvar att du känner dåligt samvete när han väl är borta.

Hårt, javisst. Och livet är tufft. Livet kan vara så brutalt och hårt ibland att man bara vill komma undan alltihop. Men vi är tvingade att streta vidare. Du och jag och alla andra.

Ditt ansvar gentemot dig själv menar jag är att göra det bästa möjliga valet du kan i varje givet läge. För tänk efter – om du inte klarar av de små sakerna, hur ska du då klara av de lite större sakerna? För att inte tala om de riktigt STORA sakerna!

Den som ständigt undviker ansvar och faktiskt inte påverkas av det, är antingen mycket, mycket ung (inte en liknelse vid ansvarslöshet, för övrigt) eller har tydliga narcissistiska drag. Vad vore alternativet? Att dra sig undan och hålla sig borta från allt det jobbiga? Hur kommer andra att uppfatta en sån person då? Hur kommer han själv att uppfatta sig? Sån vill ju inte du vara, eller hur? Du vill vara en person andra kan lita på. Någon som människor säger positiva saker om.

Han håller alltid vad han lovar. Hon står alltid upp för sina värderingar. Han låter alla tycka till. Hon föregår alltid med gott exempel. Han duckar inte för sina fel och brister. Hon tar ansvar för sig själv och sina handlingar.

Det är såna saker man vill höra om sig själv. Du når dit genom att bli en person som förtjänar den typen av omdömen. Genom att bli någon som tar ansvar. Någon som accepterar att livet ibland kan vara tufft. Som gör det rätta även när det tar emot. Ibland gör vi det. Men ibland gör vi det inte. Men vi kan alla bli bättre på det här.

Livet kommer alltid att innehålla ett visst mått av lidande. Antingen får vi lida av att behöva räta på oss och ta större ansvar nu. Eller så får vi lida under konsekvenserna av att låta bli. Antingen göra det rätta nu och njuta av frukterna senare. Eller så undvika det jobbiga idag och satsa på kortsiktig njutning – och dras med problemen i framtiden. Allt vi gör får konsekvenser.

Du, jag, alla vi som vill mer än att vegetera i soffan behöver överväga de här sakerna väldigt noggrant. Om nu sanningen är att motgångar och problem inte är möjliga att undvika – vilket ansvar kan vi ta för att göra de så små och lätthanterliga som möjligt?

Valet är – som alltid – ditt.

//Thomas E